Kunskapsbaserad vård kräver specialistutbildade sjuksköterskor

Sid5_200906.jpg
År 2001 blev specialistsjuksköterska en skyddad yrkestitel och endast den sjuksköterska som har specialistexamen har rätt att benämna sig specialistsjuksköterska.

De ökade samhällskraven på hälso- och sjukvård och omsorg innebär att sjuksköterskor ska kunna identifiera risker på ett tidigt stadium, förhindra kostsamma åtgärder, förbättra livskvalitet och minska patienters lidande. Avancerade kombinationsbehandlingar medför ökad komplikationsrisk, biverkningar och ökat behov av psykosocialt stöd. För att klara detta krävs specialistutbildade sjuksköterskor med både yrkesexamen och akademisk examen.

En sjuksköterska med enbart grundutbildning har inte tillräcklig kompetens för att inom vårdens olika specialiteter självständigt bedöma, planera och åtgärda patienters komplexa omvårdnadsbehov. För att kunna göra rätt från början måste man kunna använda förbättringsmetoder och tillämpa kvalitetsarbete. För det behövs fördjupade kunskaper om evidens, forskningsmetoder och utvärderingsinstrument, mer än vad som ryms inom en grundutbildning. En kunskapsbaserad vård kräver specialistutbildade sjuksköterskor som har kompetens att göra bedömningar med hänsyn till samhälliga och etiska aspekter och har insikt om den vetenskapliga kunskapens roll i vården.

Svensk sjuksköterskeförening har under lång tid hävdat att dagens elva specialistutbildningar inte motsvarar vårdens behov. Specialistutbildningarnas längd har dessutom varit oförändrad trots den enorma kunskapsutvecklingen inom vården. Det är därför glädjande att regeringen har tillsatt två utredningar för att se över sjuksköterskornas specialistutbildningar, Behörighetsutredningen och Högskoleverkets utredning. Båda ska vara klara under år 2010.

Nya specialistutbildningar kräver kombinationer som inte följer vårdens strikt medicinska uppdelning. Inom såväl den högspecialiserade vården som den slutna vården, primärvården och äldrevården finns behov av fler specialistkompetenser och nya inriktningar. För att specialistutbildningarna ska bli flexibla behövs gemensamma basblock och möjlighet till samläsning över specialiseringarna. En kunskapsbaserad vård där sjuksköterskorna aktivt bidrar till att utmönstra gamla metoder och implementera nya kräver att specialistutbildningarna ligger på avancerad nivå och ger både akademisk examen och yrkesexamen.

Det behövs ett större utbud av valbara kurser för att tillmötesgå behovet av spetskompetens. I likhet med vad som förs fram i den internationella debatten behöver svenska sjuksköterskor utbildas i följande kärnkompetenser: personcentrerad vård, samverkan i team, evidensbaserad omvårdnad, förbättringskunskap för kvalitetsutveckling, säker vård samt informations- och kommunikationsteknologi.

Med tanke på kraven från dagens komplexa vårdverklighet är det rimligt att kräva att minst 70 procent av sjuksköterskorna är specialistutbildade. Det är också rimligt att kräva att grundutbildade sjuksköterskor inte har samma ansvar och arbetsuppgifter som en specialistutbildad sjuksköterska. Arbetsgivaren måste utarbeta ett system för att tillvarata variationer i kompetens – det om något vore ett initiativ i arbetet för säker vård.